Med en betalningsfri månad slipper du betala under en månad, men skulden finns kvar. Om räntan fortsätter att löpa under pausen kostar den minst en månads ränta på det du är skyldig, och om pausen också kostar en avgift, eller om räntan läggs på lånet, blir det dyrare. Vad som gäller står i ditt avtal. Därför visar vi nedan en metod och ett räkneexempel med tydliga antaganden, som du kan använda på din egen kredit.
Så påverkas räntan av en betalningsfri månad
Ränta är priset för att låna pengar under en viss tid. Konsumentverket ger ett exempel: med 6 procent ränta på ett lån på 100 000 kronor betalar du 6 000 kronor i ränta per år, alltså 500 kronor per månad. Det räcker för att förstå logiken. Så länge du har en skuld kostar varje månad ungefär en tolftedel av årsräntan, räknat på det belopp du fortfarande är skyldig.
En betalningsfri månad ändrar alltså inte räntan men fördröjer minskningen av skulden. Du får behålla pengarna en månad till, och det kostar ränta. Vad som händer med räntan under pausen kan se olika ut beroende på avtalet. Tabellen visar tänkbara upplägg i exemplet, inte vad långivare brukar göra:
| Alternativ | Vad händer med lånet | Effekt på total kostnad | Effekt på löptiden |
|---|---|---|---|
| Paus, räntan betalas | Skulden är oförändrad | En månads ränta extra | En månad längre |
| Paus, räntan läggs på lånet | Skulden växer | Högre, eftersom ränta tas på ränta | Något längre än en månad |
| Paus med avgift | Beror på avtalet | Räntan plus avgiften | En månad längre |
| Extra amortering | Skulden minskar direkt | Lägre ränta totalt | Kortare |
Räkneexempel: en pausad månad mot en extra amortering
Räkneexemplet är sitets eget och bygger på påhittade siffror. Det är en illustration av hur räntan fungerar, inte uppgifter om något verkligt lån eller någon verklig långivare.
Antaganden:
- Lånet är 100 000 kronor med 6 procent nominell ränta per år, alltså 0,5 procent per månad.
- Du amorterar 2 000 kronor i månaden, och räntan betalas varje månad på den skuld som återstår.
- Inga avgifter förekommer, och räntan ligger fast.
Utgångsläget. Lånet är betalt efter 50 månader. Räntan är 500 kronor den första månaden och minskar för varje månad. Den totala räntan blir 12 750 kronor.
Betalningsfri första månad, räntan betalas. Skulden är fortfarande 100 000 kronor efter pausen, och du betalar 500 kronor i ränta men amorterar ingenting. Därefter amorterar du som vanligt i 50 månader. Total ränta blir 13 250 kronor, alltså 500 kronor mer, och löptiden är en månad längre.
Betalningsfri första månad, räntan läggs på lånet. Skulden blir 100 500 kronor. Du betalar sedan som vanligt, men ränta tas även på de 500 kronorna, och ett litet slutbelopp återstår i månad 52. Total ränta blir ungefär 13 380 kronor, alltså drygt 600 kronor mer än i utgångsläget.
Extra amortering på 10 000 kronor i början. Skulden är 90 000 kronor, och med samma månadsbelopp är lånet betalt efter 45 månader. Total ränta blir 10 350 kronor, alltså 2 400 kronor mindre än i utgångsläget, och du blir klar fem månader tidigare.
I exemplet kostar pausen mellan 500 och drygt 600 kronor, medan den extra amorteringen sparar 2 400 kronor. Skillnaden beror på att den extra amorteringen minskar skulden under hela löptiden, medan pausen bara skjuter upp den.
Så räknar du på din egen kredit
- Ta reda på din nominella årsränta och din kvarvarande skuld, som du hittar i avtalet eller i långivarens app eller kontoutdrag.
- Dela årsräntan med tolv för att få månadsräntan, och multiplicera den med skulden. Det är vad en pausad månad kostar i ränta.
- Fråga långivaren om pausen kostar en avgift och om räntan betalas eller läggs på lånet. Lägg avgiften till räntan.
- Fråga hur löptiden påverkas, och om månadsbeloppet blir högre efteråt för att tiden ska hålla.
- För en extra amortering: multiplicera beloppet med månadsräntan och med det antal månader det annars skulle ha funnits kvar. Då får du en grov bild av räntebesparingen.
Har du redan missat betalningar och fått påminnelser eller krav är det en annan situation. Då kan du räkna på kravet och se vad dröjsmålet har kostat och hur stor del som är avgifter.
Före du tackar ja: vad du bör se efter
Konsumentverket beskriver att man kan försöka förhandla med den man är skyldig pengar, till exempel om sänkt ränta eller sänkta eller inställda amorteringar under en period. Det är alltså något du kan be om, men källan säger inte att du har rätt till det. Om du får en paus som ett erbjudande, eller ber om en själv, är de här frågorna värda att ställa:
- Kostar pausen något, och hur står det i så fall på nästa faktura?
- Betalas räntan under pausen, eller läggs den på skulden?
- Förlängs lånet, eller höjs månadsbeloppet efteråt?
- Får du villkoren skriftligt innan nästa förfallodag?
Vill du i stället betala av mer finns lagstöd. Enligt den nya konsumentkreditlagen (2026:1011), som gäller från och med den 20 november 2026, har konsumenten rätt att betala krediten före den avtalade förfallotiden. Kreditgivaren har då rätt till ersättning i den omfattning som anges i 5–7 §§, och ska på begäran ge information om vad förtida betalning innebär. Be om den informationen innan du betalar. Mer om lagens huvuddrag finns i guiden Konsumentkreditlagen: vad den säger och vad du har rätt till.
Om du funderar på att samla flera krediter i ett nytt lån: räkna på den nya kreditens avgifter och effektiva ränta, och på hur mycket längre löptiden blir. Ett lägre månadsbelopp kan betyda en högre totalkostnad.
Det här kan guiden inte avgöra åt dig
Guiden visar hur räntan fungerar med påhittade siffror, men den kan inte säga vad just din kredit kostar. Det avgörs av ditt avtal, och det är långivaren som kan svara på hur pausen räknas, vilka avgifter som gäller och hur räntan beräknas. Guiden bedömer inte enskilda avtal eller om villkoren är skäliga.
Behöver du en paus för att du inte klarar de ordinarie betalningarna är det ofta en tillfällig lösning på ett större problem. Då kan kommunens budget- och skuldrådgivning hjälpa dig att se hela hushållets ekonomi. Har skulden gått till inkasso eller Kronofogden kan du läsa Inkasso – hur fungerar det? Från faktura till inkassokrav eller Skuldsanering: så funkar det steg för steg. Bolån och krediter till företag ligger utanför den här guiden.
Vanliga frågor
Kan jag få betalningsfri månad om jag redan har missat en betalning?
Du kan be om det, men om du får det beror på långivaren och ditt avtal. Har kravet redan gått vidare till inkasso gäller andra steg. Se guiden om hur inkasso fungerar.
Lönar det sig att amortera extra?
Det minskar i regel räntekostnaden, eftersom räntan räknas på en lägre skuld. Kontrollera först vad långivaren får ta ut vid förtida betalning och be om informationen skriftligt. Sedan kan du räkna på besparingen enligt metoden ovan.
Påverkar en betalningsfri månad min kreditupplysning?
Det kan guiden inte svara på generellt. Fråga långivaren hur en överenskommen paus registreras, och få den bekräftad skriftligt innan förfallodagen. Om du redan har eller riskerar en anmärkning, läs Betalningsanmärkning: hur länge finns den kvar?.
Vad är skillnaden mellan nominell och effektiv ränta?
Enligt Konsumentverket anges effektiv ränta som en årsränta i procent och inkluderar förutom den nominella räntan alla andra avgifter. Den är därför bättre än den nominella räntan när du jämför krediter. Vad en senare paus eller annan ändring kostar måste du fråga långivaren om.